Svar på kommentar!
Svar: Åhh tack snälla rara fin du! Blir så glad när jag läser det här, tusen gånger om dessutom! ♥♥♥
Svar på kommentar!
Svar: Det är klart att dom hjälper mig! Min familj gör allt för att jag ska bli frisk och jag har aldrig skyllt min sjukdom på dem!
Och lilla vännen, jag äter och inte bara lite! Och jag vet ärligt inte hur mycket jag väger och även om jag visste det skulle jag inte tala om det för att eftersom att du på låtsas vet hur det känns att ha anorexia, vet du att man inte vill att någon egentligen ska veta vad man väger. Och hur hemskt det är att ställa sig på vågen och vara tvungen att se siffrorna och bli lika besviken varje gång även om den visar minus.
På tal om att nå botten..
Jag har nått min botten och det betyder inte att ''botten'' måste vara att va inlagd i 7 månader.
Och jag fattar egentligen inte ens varför jag svarar på den här kommentaren när det troligtvis är en liten unge med dyslexi eller helt enkelt en omogen p12a som sitter och alltid måste kommentera mitt liv och hur dålig jag är?
Jag börjar bli riktigt trött på sånna här kommentarer.. Varför kan inte du kommentera stöttande och snälla saker istället?
Och nu menar jag inte er som faktiskt skriver snälla kommentarer, puss på er!
Svar på kommentar!
Svar:
Jag fixar det någon dag nu i veckan! Har varit så seg i helgen :/
Awww tack , puss på dig! :')
Svar på kommentar!
Blir så trött på sånt här.. Får sånna här elaka kommentarer nästan hela tiden.. Vad jag skriver om i min blogg är mitt val och om du nu har anorexia så vet du att allt jag skriver stämmer in på hur man mår!
Och frågade jag vad du har i byxstorlek? För förmodligen är du liten eftersom att du inte kan stava till hela* possitiva* och framförallt *anorexia! Då är det väl helt uppenbart att du har strl 29 i byxor?
Och om du har missat så äter jag ? Jag skriver ju vad jag äter och då förstår du väl att jag äter haha?
Jag klagar och jag mår dåligt men jag ber inte att folk ska tycka synd om mig... Om du kan nämna ett inlägg där jag skrivit att ni ska tycka synd om mig så berätta för mig då! Skulle gärna vilja veta vilket inlägg det var?
Jag kommer att ha lärt mig av mina misstag , när jag är frisk! Men än sålänge är jag sjuk och då kan jag tyvärr inte förstå vad jag gör för misstag!
Snälla rara ni! Ni har ju alltid varit så snälla,rara och goa! Måste ni lämna sånna här kommentarer då`? Jag gör ju mitt bästa och bloggar nästan 6 ggr varje dag? Är det här tacken?! Nu menar jag inte ni som faktiskt är snälla men ni som gillar att göra mig ledsen och arg, skärpning nu förfan!
Svar på kommentar!
Hej! Jag vet inte om du menade att vara elak eller så men jag tar faktiskt illa upp när ni/du skriver nåt sånt här.. Det får mig att tycka jag är ännu tjockare så nu har faktiskt du/ni gjort så att tacos är förbjuden mat för mig.. Tack så jävla mycket...
Svar på frågestunden Del 2!
4, Jag gjorde det på den första delen :)
5. So tror jag, eller matte!
6.Pirates of Caribien (stav) filmerna! :)
Tack!
Svar på frågestunden Del 1!
Haha förlåt för att jag e så mupp...
Frågestund!
Jag börjar dagen med en frågestund eftersom att jag så snällt fick svar i en kommentar! Sånt uppskattar jag :)
'
Fråga vad du vill mellan himmel och jord!
Frågestunden avslutas när jag känner för det!
Fråga på nu annars blir det pinsamt haha! ;)
Jag lovar att jag svara ärligt på ALLT!
Svar på kommentar!
Hej!
Jag har haft anorexia i lite mer än ett halvår!
Jag har märkt att nu på sista tiden så har jag fått ganska många ''frågekommentarer'' så jag funderar på att ha en frågestund?
Om det finns något intresse för det hojta gärna till i en kommentar eller liknande då! :)
Svar på kommentar!
Om du själv anser att du blir negativt påverkad av mat och sånt så avråder jag dig att läsa detta! '
Hej!
För det första, jag vet att du menar väl med den här kommentarer men det är inte ''Wow''!
Det är åhnej! Att gå ner över 20 kg är inte alls bra och man skadar kroppen något förfärligt mycket!
Hur gjorde jag då?
Jag började först att inte äta varken lunch, (kanske endast en macka eller morot)! , mellanmål, kvällsmat !
Det började bra! Jag var alltid jättehungrig men jag lurade mig själv och tuggade jämt tuggummi tills jag fick anorexia! Nuär jag livrädd för tuggummi trots att dom flesta är sockerfria!
Till frukost åt jag strikt 1 macka med pyttelite smör, 2 dl musli utan mjölk och ett glas mjölk till!
Middagarna brukade vara normala tills allting började, nu åt jag endast typ 2 köttbullar som det verkligen var förbjudet att steka i fett! 1 potatis utan sås!
Det var ungefär allt jag åt på helgerna.. I skolan brukade jag äta en macka till lunch varja dag bara för att verka ''normal''!
På fredagarna unnade jag mig enn low fat popcornskål men så småning om slutade jag med det med!
Jag var alltid arg för att att jag var hungrig.. Ledssn med!
Jag sprang i skogen 10 min varje dag sen så tog jag en 40 min PW!
På helgerna klev jag upp vid 8 för att gå ut och springa! Sprang ca 2-3 km!
Varannan kväll gjorde jag hemmaträning ungefär 20 min!
Jag var så dum i huvudet! Jag lät allt hända , jag visste nog fastän jag inte ville erkänna det för mig själv!
Om ert mål är att gå ner i vikt så gör det på ett hälsosamt sätt!
Man ska verkligen inte sluta äta för vad händer när man börjar äta normalt igen? Jo man går upp allt igen!
Så rör på er minst en halvtimme varje dag! Ät mellanmål, ta halva tallriken med grönsaker och resten med kolhydrater,proteiner och hälsosammt fett!
Så varfr gjorde inte jag såhär?
Jag har helt enkelt för dåligt tålamod! Jag såg inte att jag blev smalare, jag ville att allt skulle gå fortare!
Svar på kommentar!

'
Hej! Jag visste inte om någon ville läsa mer utav det mem jag har många gånger tänkt sätta mig ner och börja skriva på den faktiskt!
Jag kan försöka få upp ett inlägg imorgon om jag hinner, annars lovar jag att det kommer ett på Söndag! Kram!
Svar till Sanna!
Jasmine, snälla snälla sluta.. du är sjukt smal, det är inte fint att vara så smal ens, din rumpa och dina bröst drabbas och försvinner, ditt ansikte verkligen ser man ringar under ögonen och du ser inte levande ut Jasmine. Kolla dig i spelglen utan dessa tankar som jävulen vill att du ska se, han vill ha dö på dig och sänder dessa tvångstankar till dig, visa han fingret och vänd om? Gör det för din skull, dina syskons skull, din mamma och framför allt din pappa.. han vill inte se sin älskade dotter förstöra sig själv? Svälta sig själv? Han älskar dig. Jag vet att du själv ser dig som "fet" osv, men det är bara dududududuu som gör det, folk kollar på dig i skolan och viskar om hur överdrivet smal du är. Snälla svälj klumpen i halsen, ta steg för steg och ta tag i det här, för ditt eget bästa.. för ditt liv, din utveckling, din hygien och välmående, ditt självförtroende.. du har tappat själv för troendes totalt.. vet du vad jag tror? Att jävulen har det, han styr dina tankar och syn. Stryp han och stampa på han, ta tillbaka din stolthet och visa att även du kan klara dig ut detta. Ta inget av detta sårande eller nått, jag vill hjälpa dig! När dom ber dig äta på sjukhuset, gör det, trots att du inte vill, lyssna på dom. För liksom OM du skulle vart frisk och följa kurvorna. skulle du inte ligga där du ligger nu. Jag väger 47kg och försöker fortfarande att komma upp i viktig, jag blir äcklat för att jag är smal och inte tvärtom, jag hatar att se mina smala ben på bilder, jag är underviktig, dock bara med kanske 3-4 kilon men jag vill inte vara det, ska vi kämpa tillsammans? Älskar dig, snälla lyssna på det ja skrivit..
Svar:
Jag vet inte vad jag ska säga!
Det du skriver är så himla rätt men ändå så fruktansvärt fel i mitt huvud.. Och ja, anorerixan är verkligen än jävul och jag försöker kämpa imot den och ibland lyckas jag men det är tyvärr inte allt för ofta...
Jag försöker eller jag tar tag i detta nu , på sjukhuset och jag har gått upp i vikt mot min eller anorexians vilja..
Numera väger jag 46 men kan inte se det. Jag kan verkligen inte se det, när jag kollar på mig själv i spegeln är allt, nu menar jag verkligen allt jag ser är fett! Jag försöker verkligen att se mig själv som smal men det går bara inte... Det gör inte det gör i mitt huvud väger jag 67 kg... Anorexian är så stark, den har tagit över mig , men med hjälp av underbara människor som du, min familj och vänner så måste jag ändå försöka... Det är svårt men någon dag ska jag lyckas , någon dag ska jag bli frisk...