Nu var det dags då som jag lovat.. Ta er tid och läs! 
Som många kanske listat ut så har jag tränat MYCKET och gått ner från 67.2 kg till 50.9 kg.. 
Ja, jag känner mig stolt och jag mår bra men eftersom att det har gått väldigt snabbt ( började med allt 1 Mars) 
så blev mamma väldigt orolig.. Jag som mest har gått ner 2.8 kg ( 1.4 kg på en vecka ) på 2 veckor..
Så mamma tog mig i onsdags till barnläkaren då skolsköterskan som jag vägt mig hos ett antal ggr ringt dit.. 
Då visade det sig att jag var väldigt undernär eftersom att jag dragit ner på mycket fetter, skitit i godis osv och ätit mindre portioner + tränat med att gå en pw på 30 min varje dag och sprungit 10 min varje dag förutom på helgerna då jag klivit upp så tidigt jag kunnat för att gå ut och springa hela vägen ist för att gå... 
Iaf, läkarna ville lägga in mig i onsdags på sjukhus men jag vägrade så dom gav mig en chans att visa att jag själv kunde stoppa detta.. Så jag har inte eller snarare har inte fått springa eller nästan inte ens röra på mig på 2 dagar och jag har varit tvungen att äta mycket mer  , om jag inte har gått up åtminstonde lite i vikt tills senare idag så måste jag läggas in idag på sjukhus... Det är inget jag vill och hela jag skulle må ännu sämre av att hamna där..
Trots detta så mår jag fortfarande väldigt dåligt över min vikt och både jag och läkarna är väldigt fundersamma över hur jag egentligen mår... 
Det jag vill komma till är att jag FÅR inte gå ner mer i vikt och jag vill att trots allt jag skrivit nu är att ingen behandlar mig annorlunda.. Jag ville bara få ut det här ur mitt huvud och idag var en passande dag att skriva det på eftersom att då slipper jag komma tillbaka till skolan och bli bombad av frågor och att om jag inte bloggar efter klockan 2 så vet ni vart jag är och då vet jag inte när jag kommer att blogga igen men vi får hoppas på det bästa!